Förslaget om IB-betygen försvagar Sverige

posted in: Okategoriserade | 0

Sverige ska vara ett land som konkurrerar med kunskap. Här ska alla barn och ungdomar få den bästa möjliga utbildningen. En stark kunskapsbas lägger inte bara grunden för vidare studier och arbete utan rustar även för livet.

Sverige behöver fortsatta reformer för att höja elevers kunskaper. Regeringen saknar förslag för hur fler ska nå kunskapskraven och de står passivt och tittar på när viktiga utbildningar försvagas.

Nyligen har Universitets- och högskolerådet (UHR) fattat beslut som kraftigt skulle försämra möjligheterna för Sveriges gymnasieskolor att fortsätta ge en av Sveriges starkaste gymnasieprogram, IB-programmet. Det är allvarligt, men regeringen saknar handlingsförmåga. Vi anser att UHR måste återta sitt beslut och återkomma med ett nytt förslag.

International Baccalaureate (IB) är en gymnasieutbildning. Programmet erbjuds på ungefär 3000 skolor runt om i världen och kursplanen fastställs av en internationell organisation, IBO. Det är ett internationellt tvåårigt gymnasieprogram som ungefär 3500 elever läser varje år.

På IB läser eleverna sex ämnen, varav tre på avancerad nivå. Utöver det genomför samtliga elever ett bestämt antal timmar arbete utanför skolan i civilsamhället, t.ex. som assistent på en förskola. Dessutom läser de filosofi och skriver ett längre examensarbete. Den sista terminen på programmet skriver samtliga elever examenstentor. Dessa skickas sedan till andra skolor i världen där de rättas. För att få godkänt måste en elev få minst betyg fyra på en sjugradig skala i samtliga ämnen. Totalt kan en elev få 45 poäng, inklusive uppsatspoäng, i sin slutexamen.

IB är ett internationellt erkänt och framgångsrikt program. Världens främsta universitet, däribland Oxford, Cambridge och Harvard, tar emot elever från detta program varje år. Kunskapsinnehållet i programmet är starkt, eleverna läser in lika mycket på två år som elever på de svenska gymnasieprogrammen läser in på tre.

Dessutom är programmet starkt integrerat. Elevsammansättningen är blandad och det beror på att föräldrar med utrikes bakgrund, som till exempel flyttar till Sverige för att jobba under en kortare tid, vet att kunskapsinnehållet på en IB-skola är densamma oavsett land. Dessutom utgår betygsättning inom IB från en modell som förhindrar betygsinflation.

Svensk skolpolitik har mycket att lära av IB-programmet. Tyvärr hotas det nu. Nyligen beslutade den myndighet, Universitets- och högskolerådet, som ansvarar för att översätta IB-betyg till svenska betyg att förändra värderingen av IB-betyg. Konsekvensen av detta är dramatisk. Möjligheten för en IB-elev, som presterar på hög nivå, i Sverige att bli antagen till ett svenskt toppuniversitet minskar kraftigt. Däremot kommer möjligheten för samma elev att istället söka sig till toppuniversitet utomlands kvarstå.

Risken är stor att Sverige inte bara förlorar duktiga studenter utan även försämrar möjligheterna att attrahera internationell kompetens då möjligheten för deras barn att studera vidare i Sverige försämras. Beslutet som har fattats påverkar inte bara kommande elever utan även de som har studerat eller just nu studerar. Beslut med retroaktiv och negativ effekt är allvarliga.

Vi avvisar inte att värderingen av IB-betyg kan behöva förändras när det svenska betygssystemet har förändrats. Däremot är vi kritiska till hur detta har genomförts och beslutets bristfälliga underlag. Regeringen och Helene Hellmark Knutsson har ett ansvar för detta. Vi anser att UHR ska återta sitt beslut för att återkomma med en mer fullständig analys av konsekvenserna av den här förändringen. Svensk skola behöver goda förebilder, inte beslut som försvagar Sverige.